...eller nä, i badrummet. Det är mögel i vårt badrum så på måndag ska vi flytta härifrån och bo på lägenhetshotell i tre veckor medan de renoverar vårt badrum.

Vi har undrat varför vi varit trötta, mått illa, nyst och haft klåda. Jag har spytt och haft näsblod. Huvudvärk har vi haft. Det har känts nästan som att man varit bakis.

I höstas ringde vi och sa att vi misstänkte nåt, men de kom hit och snabbkollade och sa att det inte var något. Idag var de här igen och tittade på rätt ställe. Det ÄR mögel. Det är inte inbillning.

Nu känns det genast hemskt att gå på toaletten. Det känns hemskt att behöva ta dit Matilda för blöjbyte. Hon får bli bytt på dubbelsängen nu under helgen, utom när hon har bajsat. Men själv får man snällt använda badrummet den här helgen.

Vilken start på det nya året! Hihihi!

Första riktiga vardagen på länge, känns det som, och jag tog nästan direkt tag i en massa pappersarbete. Nu har jag suttit här i vårt lilla kontor, som jag är helnöjd med, och knappat, räknat, skrivit och donat.

Känns härligt att få lite ordning igen, och kanske hålla reda på vilken dag det är... 

Vi hade bjudning hemma. Tre rätters middag. Jag stod för förrätt och efterrätt, Kompis och Husse stod för varmrätt. Bejbis-föräldrar stod för sällskapet. Det var en jättebra kväll! Vi åt svingott, snackade skit och hade kul. Klockan tolv gick vi bara ut på parkeringen och tittade på raketerna. Strax efter ett var firandet slut och jag var helnöjd. Matilda sov som en stock under tolvslaget, ändå small det som tusan här. Lill-bejbis var vaken till och från.

Det var ett härligt avslut på 2007. Idag är vi lite trötta och har legat på soffan mest hela dagen. Matilda har haft en gos-dag. Hon har varit i våra famnar i stort sett hela tiden. Sen fick hon duscha med mig innan hon skulle sova. Nu sover hon som en liten ängel.

Jag längtar redan till nästa gång vi ska ha bjudning hemma. Allt gick så perfekt! Och allt var gott. Min efterrätt hade lite svårt att släppa från formen, men den var svingod så det gjorde inte så mycket.

Imorn är det vanlig vardag igen. Det kommer att kännas konstigt.

Så känns det i min mage. Det är nyårsafton imorgon. Jag har nyårsångest. Nyårsafton är den absolut värsta helgen, enligt mig. Men samtidigt tycker jag att den är härlig, på något vis. Jag, som brukar börja mitt nya liv varje måndag, får sådan prestationsångest på nyårsafton. Det här året ska jag verkligen ta tag i mitt liv! Det spelar ingen roll att jag har tagit tag i mitt liv flera gånger under året som passerat. Det känns så absolut, så definitivt. Jag tänker inte gå omkring och vara avundsjuk längre. Allt det jag vill uppnå, ska jag uppnå! Hur svårt kan det vara? Jag har inga skyhöga krav på mig själv.

Under 2007 hände massor. Jag fick barn, gifte mig och fyllde 30. Tre jättegrejer bara där. Det är lite svårt att överträffa. Men det finns nya mål i sikte.

Under 2008 ska jag börja jobba igen. Frågan är var och med vad. Min tidsfrist börjar ta slut. Det finns inte hur många "mammadagar" som helst att ta ut. Något måste jag göra. Puh!

Jag ska även "under kniven", och det är inom ett halvår. Det är spännande! Till dess har jag jobb framför mig. Det är så härligt att jag fått ett hemgym! Det är invigt nu, när förkylningen tillslut släppt greppet om mig.

Och jag måste fortsätta med hästen och komma igång ordentligt. Nu lallar jag mest omkring och har inte så mycket struktur. Men det kommer nu under 2008.

Matilda fyller ett år i april, och det är så häftigt att jag nästan smäller av! Hon har precis börjat säga mamma, men det är mer määämmäh. Gulligt som tusan är det iallafall. Det händer så mycket hela tiden att man knappt hänger med. Det är roligt nästan jämt. Min lilla bejbis är snart ingen bejbis, hon är en liten unge! Haha!

Och så är det ju middagen under självaste nyårsafton. Jag står för förrätt och dessert. Imorgon blir det att handla de sista ingredienserna. Jag har en plan om en cheesecake, men jag måste leta upp ett bra recept.

Jaaa, undra om jag har glömt göra något 2007? Jag tror inte det. Det oklara får hänga med till nästa år och bli avklarat där. Nu är tid för eftertanke. Och risken för att listor kommer att skrivas i detta hem är stor. Listor om vad som ska göras nästa år. Och en tacksamhetslista för i år, bland annat.

Idag började mellandagsrean på elgiganten. Vi skaffade oss en teve. Jag har planerat tv-inköpet ordentligt och har därför möblerat om hela vardagsrummet. Det blev så jääävla bra! Nu har vi inte bara allt på en bra plats, vi har dessutom ett dansgolv! Något som jag har efterlyst i vardagsrummet sedan urminnes tider, känns det som. Innan fick man möblera om varje gång man skulle sitta vid datorn. Och så hade vi ett hörndatabord som svajade och sviktade. Nu är det jättebra! Åh, vad skönt! Ordning och reda. Nästa projekt blir att sortera all skit i kontoret. Det är för mycket papper... Och säkert en massa jag kan slänga.

Matilda är lite gnällig. Hon vill helst sitta i famnen hela tiden. Nu sover hon i vagnen på bron. Hon slocknade direkt!

Imorn är det mellandagsrea på coop. Då ska jag och mamma dit och fynda. Säkert är det asmycket folk... Det var iallafall asmycket folk som ville in på elgiganten idag. Vilken tur att jag slapp följa med. Jag och Matilda tog sovmorgon.

Äntligen har det blivit lite kallare ute, det är inte plusgrader längre. Och nu snöar det oxå. Skönt att få tillbaka lite snö. Den försvann ju nästan här före jul. Hemskt.

...det var! Det gick inte att slå in den, sa han. Och han orkade heller inte bära ner den i källaren. Jag förstod att det var en stor julklapp. Men jag kunde inte komma på vad jag har önskat mig, som jag inte trodde att jag skulle få. In kommer en träningsbänk med skivstång och vikter. Jag blev helt förstummad. Det har jag verkligen önskat mig! Fy faaan, vad härligt att slippa gå på gym! Nu kan jag träna i vårt eget sovrum! Hahaha!

Fråga mig vad jag tar i bänkpress om ett par månader.

Jag kom precis hem från stallet. Har varit där och gosat med hästarna. Inte bara gosat, förstås, jag har mockat oxå. Spotlight fick gå ute ganska länge medan jag mockade åt honom och Nordica och satte nytt spån åt dem oxå. Han är så snäll och gosig, den där hästen. Jag blir så glad i själen av honom. Nu vill jag bara att det ska sluta vara plusgrader här och ta och snöa lite så det går att rida. Nu går det knappt att gå utan att man halkar och slår ihjäl sig. Jag har nästan slagit ihjäl mig ett tiotal gånger idag, bara igenom att gå mellan övre och nedre stallet. Helt sjukt. Jag har trippat fram och tillbaka med vattenkannan. Men jag har klarat mig varenda gång.

När jag kom hem mötte jag Husse, som hade bråttom iväg för att hämta en julklapp till mig, som jag verkligen önskar mig men som jag aldrig tror att jag skulle få, som han sa till mig. "En häst?" sa jag. Men det är inte en häst. För den skulle inte få plats i bilen. Hm. Han tog med sig spännband oxå. Hm. Vad sjutton kan det vara?

Min man är världsämst på att hålla överraskningar. Han berättar ALLTID. Men han har svurit på att inte göra det nu. Förra året övertalade han mig att öppna mina julklappar före julafton, han berättade vad jag skulle få och sa att det var bäst att jag provade dem ifall jag ville byta. Jag undrar om jag nånsin bytt en present i hela mitt liv. Jag tror inte det.

Undra om han verkligen kan hålla sig, eller om jag kommer få veta redan ikväll. Det är skitspännande iallafall.

Det luktar svingott från pizzorna som är i ugnen. Undra om jag ska ta och äta kanske. Det suger energi att bära skitsäckar, haha!

Det kom till användning igår. Jag köpte en jacka åt Matilda. Jag tycker det är onödigt att hon ska ha overall på sig, när hon ligger i en sovsäck, nerbäddad i vagnen. Nu är det dessutom plusgrader ute. Så jag köpte en jacka. Det roliga är att den matchar med min mössa, för jag köpte min mössa på barnavdelningen! Hihi! Det fanns bara en enda jacka i stl 74. Annars var de minsta stl 86. Overaller fanns det. Och koftor. Och en fleecejacka. Men jag tyckte den var för tunn. Det var nog mer en vårjacka. Det blir bara roligare och roligare att titta på kläder åt Matilda. Först nu är det någon idé att använda tröjor, t ex. Men då får hon ändå ha body under. Klänning är ju fortfarande nästan omöjligt att ha. Hon har klänning på julkortet, men det var endast under själva fotosessionen, sen fick hon byta till body och byxor igen. Klänningar är dömda att åka upp, och då tappar de liksom sin funktion på något vis. När hon börjar kunna gå kan det väl vara idé. Men nu åker hon mest famn när hon färdas utanför vagnen.

Hon tänker inte börja krypa! När hon får ligga på golvet och öva, så rullar hon över på mage, sen ligger hon där. Hon kan sträcka upp sig på armarna och ta sig åt olika håll, men hon kryper inte. Hon visar inte tecken på att krypa heller. Efter en liten stund är hon less och ligger platt på mage. Hon har däremot börjat nå golvet ordentligt i sin gåstol, så nu tar hon sig fram sakta men säkert. Hittills har hon mest "råkat" flytta sig, men nu fattar hon hur man ska göra.

Snart kan hon säga "lampa". Hon säger ...mmpah. "Pappa" har hon sagt flera gånger. (Inte mamma, hm.) Och så "buuäh", så klart. Morfar säger att även "blomma" är på gång. Det är en spännande tid.