Jag måste ändra mitt beteende. I år fyller jag 30 år och jag tycker att det är dags att ändra på sådant så gör att jag mår dåligt. Det jag har mest problem med är att säga ifrån. Varför ställer jag upp på sånt som gör att jag mår dåligt och får ångest? Jag fattar inte! Efter alla dessa år! Det har gått så långt att när jag väl säger ifrån så är det ingen som tar mig på allvar. Jag måste bli skitförbannad, det räcker inte med att säga nej. Nej från mig har nog aldrig betytt nej. "Kanske" och "senare, inte nu" men inte "nej". SUCK!En effekt av detta är att jag inte svarar i telefonen jämt när det ringer. Jag vågar inte svara, för det kan innebära att jag måste göra saker som jag inte vill. Nu är jag i det välsignade tillståndet gravid och ska inte alls behöva göra saker som gör att jag mår dåligt. Ändå har jag svårt att säga nej, och säger jag nej låter det som att jag skojar. Jag vill bara göra "må bra"-saker nu. Ingen stress, ingen ångest. Ta det lugnt. Jag vill inte ha några krav på mig. Om en månad har jag en liten bejbis att ta hand om. Nu har jag en månad på mig att ta hand om mig själv och göra vad jag vill. Vad fan ska jag göra? Hur säger man nej? Hur säger man ifrån? Hur gör JAG det?Fy faaaan, vad jobbigt.