Jag har börjat, men det kommer att ta tid. Och jag som är så otålig! Men nu har jag iallafall kommit igång och ska promenera en timme före frukost varje dag. Jag och Matilda och ibland ska vi få sällskap av en kämpe till. Det var tredje dagen idag, och det föll blöt, hemsk snö, rakt i ögonen. Men det var inte kallt. Alldeles lagom, faktiskt. Det kärvar lite i höfterna och ömmar lite i fötterna, men snart är formen tillbaka. Det går väl ganska fort. Kroppen kommer ihåg, om den utsatts för liknande behandling förut, och det har den ju.

Jag försöker vila mitt på dagen med Matilda. Vi låg ett bra tag, men jag somnar aldrig! Hon ligger kvar och myser, jag gav upp och gick och betalade räkningar. Det var väl lite bra att jag la mig en stund iallafall, kanske hjälpte det lite. Hon pressar på kvällarna, håller sig vaken. Gnäller lite och är lite röd i ögonen, men vägrar sova. Det krävs övertalning och den består i att ligga i famnen, ibland fuskamma lite. Husse brukar sjunga för henne istället.

Jävligt tråkigt att jag måste gå upp på stan i det här vädret. Ska köpa sulor till mina gympadojjor, och lite andra grejer. Det känns väldigt långt till stan idag.