Farväl lilla du. Vi kände väl inte varandra så bra. Men jag tyckte du var så fin. På sista tiden har du verkligen visat hur snygg du kunde vara. Långa ben, lång fin man och bland de mjukaste pälsar jag känt på. Busiga lilla du. Synd att vi inte fick lära känna varandra bättre.

Jag hoppas du har det bra där du är nu.

Plötsligt är det fredag eftermiddag och det är helg igen. Husse kommer hem från jobbet och är glad för att imorgon får han sova till han vaknar, han behöver inte stiga upp klockan sex. Jag vet att Matilda vaknar mellan åtta och nio, som vanligt.

Det är härligt när Husse är hemma och får vakna med oss.

Nu är det marknad i stan. Som vanligt har vi inga pengar. Vi befinner oss i ett ekonomiskt glapp. Jag sparar föräldradagar och Husses lön har inte kommit igång, för det är många instanser som ska lägga sig i. Af, Fk och soc. Vi har fått mindre än hälften av det vi brukar få, det vi är vana vid. Allt får skjutas upp.

Vi ska trots allt gå upp på stan och kika lite. Det kan ju va kul att göra det oxå. Planera till nästa marknad, då vi kanske har pengar.

Det blåser, som vanligt. Och nu snöar det oxå. En minusgrad. Va fan.

Matilda vaknade mitt i natten och grät! Det har hon knappt gjort alls sen hon föddes. Jag kan inte komma ihåg många sömnlösa nätter. Men inatt ville hon inte sova, och inte somna om. Jag la henne i vår säng. Då somnade hon en stund, men sen började hon vrida sig och vaknade på nytt. Jag gjorde det jag sagt att jag inte ska göra, jag gav henne nan. Hon var tydligen sugen på det, för flaskan tog fort slut och sen somnade hon. Hon sov inte riktigt bra efter det, förrän på morgonsidan. Jag sov inte alls bra, och inte Husse heller, han som skulle upp klockan sex.

Idag är det inte snöstorm ute. Solen skiner tillochmed. Så idag ska vi ut och gå. Äntligen.

Jag tycker jag sorterar babykläder jämt. Matilda växer och växer och jag får skifta kläder i hennes hyllor hela tiden. Nu upptäckte jag än en gång hur mycket vi inte ens har hunnit använda. Hon har 1400 klänningar, känns det som. Och, allvarligt talat, hur ofta använder man klänningar på sin bejbis? Hur opraktiskt är det inte med klänning? Matilda har haft klänning tre gånger, på bröllopet, på Erlands födelsedag och på julafton. Hon hade kunnat ha klänning oftare, med tanke på det enorma sortiment hon har. Men det känns fel att ta på henne klänning, jag tycker inte att det passar riktigt. Och så åker de alltid upp, de är jobbiga att ta på och av, man blir lite småsur när de blir grisiga (för de blir de!) och så känns de obekväma. Nä, bodys och byxor är det bästa!

Om man tycker att ens egen strumplåda är jobbig så är det inget emot bejbisens strumpkaos. Små, små, små strumpor i olika färger, former och material. Givetvis ett gäng omaka. Jag hittade faktiskt några par som hon kan ha, resten åkte i en påse som ska ner i källaren.

Matilda satt i sängen och tittade på när jag sorterade. Plötsligt tippade hon av utmattning och drog en klänning över ansiktet. Då fick hon ta en tupplur.

Till helgen är det marknad! Och den ska vi gå på.

                             hb   scsdbhc98kljx596ilyttkm778d7tummdt8d8zsszbdttf7ejc
c jre   tu xjko0676yfytgloy         44444444444,uu5,m

Det blåser nästan jämt, känns det som. Jag avskyr när det blåser! Idag är det dessutom plusgrader, så det är halt som tusan. Då är det inte så kul att jag snart ska gå ut och gå med barnvagnen. Det rasar från taken oxå, men jag tror det har rasat färdigt snart. Det finns nog inte så mycket kvar som ska ner, kan jag tro. Tre plusgrader är det. Det är ju inte bättre att ta bilen heller, för den glider bara när det är så här.

Igår körde jag två släplass med hästskit till tippen. Det var spännande. Andra svängen var det en säck som smet, så jag fick springa och hämta den. Fan, vad skönt att ha det gjort! Även om det är lite skit kvar och det blir bara mer och mer, men vi har fått bort en hel del. Idag är jag ledig och ska lalla på stan med bejbis och bejbis mormor. Och så ska jag klippa bejbis morfar, vilket inte är så komplicerat alls.

Spotlight tappade en mjölktand igår. Jag blev först rädd och trodde att han hade bitit av en tand, för den hängde och dinglade i munnen. Han kom i full galopp genom hagen och visade genast munnen för mig. Hjälp, tänkte jag. Nu har han bitit i något hårt. Men han är ju en unghäst, och tappar mjölktänder! Så enkelt var det. Jag har aldrig sett det förut, i mitt liv! Hade inte en tanke på att det kunde vara så. Men jag såg ju att det var en tand där iallafall, det kopplade bara inte i min hjärna.

Matilda sover i vagnen på bron. Hon har ganska bra lä där, annars hade hon fått sova inne. Förra gången det blåste så här så vägrade hon somna ute. Men idag gick det bra. När hon vaknar ska vi gå. Undra om jag ska diska innan. Vi får väl se om jag hinner.

För en gångs skull (det händer faktiskt inte så ofta nu för tiden, av någon underlig anledning) har jag bestämt vad vi ska äta till middag. Raggmunkar, bacon och sylt! Fan, vad smaskigt! Jag har haft så dålig inspiration på sistone. Det kan vara för att det börjar ordna upp sig här i vårt hem. Lite kaos är det kvar. Det ser trots allt ut som ett hem igen! Och det är finare än nånsin! Nu kan man börja bjuda hem folk på fika igen. Härligt.

Kom och fika! (Fan, då måste jag baka oxå...)

Har sådan träningsvärk efter att ha burit höbalar i två dagar. Det är härligt! Idag ska jag bära skitsäckar. Sen får jag väl vila ett par dagar.

Då är det väl bäst att ligga lite på träningsbänken så man inte sackar efter igen.

Jag tittar på nyhetsmorgon i stort sett varje dag. Det är ganska roligt. Jag brukar slötitta på nyheterna jämt, så hör man något som lät lite intressant, då är det bra att samma nyheter kommer igen om en halvtimme. På 4:an är det även lokala nyheter och kvart över nio är det tillochmed sändningar från de lokala morgonsofforna. Jag brukar faktiskt tycka att det är ganska dåligt. Ofta är det som att de har nyhetstorka, men då finns det alltid något att säga om Luleå Hockey, att de har köpt en soffa eller att någon av spelarna fått tv-spelstumme eller något annat högintressant. En gång hade de en gäst som skulle göra kaffedrinkar samtidigt som de skulle intervjua en annan gäst. Kaffemaskinen överröstade allting...

Det är bäst när Anna Stenberg är i studion, hon är verkligen en pärla! Hon kan få det mesta att verka intressant och så verkar hon vara sig själv, och bjuder på sig själv. Då klarar jag faktiskt av att titta hela tiden.

Idag var det en nyhet på lokala nyheterna om att landstinget hade "fifflat" med pengar och skrivit upp rullgardiner etc. som minnesgåvor. När de blir konfronterade så ska de givetvis följa de regler som finns och tydliggöra hur det ska gå till. Varför kan inte bara någon som klantat till det en endaste gång erkänna? Varför kan inte någon bara säga: "Ja, vi gjorde det med flit eftersom vi tyckte att det behövdes rullgardiner." eller "Vi var jävligt sugna på italienska chokladpraliner för 40.000 kr, så vi köpte dem. Det var meningen!" Ju duktigare reportrarna blir på att ställa frågor desto duktigare blir de som får stå till svars att glida undan. "Ja, det ska gå till så, vi ska göra bättre i framtiden nu när vi blivit granskade. (Men under hela tiden ingen har granskat oss har vi fifflat som tusan, utan att någon har vetat om det, och det har funkat jättebra!)"

Såg Kalla Fakta igår om Stora Enso. Det är ju skämmigt. Även där glider man undan frågorna och pratar om diffusa "helheter" som inte förklaras närmare. "Det är ju synd om de små samhällena som förlorar en massa jobb, men vi måste se till helheten." Erkänn för i helvete att ni vill tjäna mer pengar själva! Att ni chefer vill ha fetare löner och större aktieportföljer. Vi vet redan det, så det är lika bra att erkänna. Försök inte låtsas som att ni är Karl-Bertil Jonsson eller nåt. Ni vill köpa en till herrgård, erkänn!

Ibland blir jag så arg att jag mår illa.