Matilda hade börjat närma sig de andra barnen på dagis igår, så det hade gått riktigt bra. Hon har hållit sig undan lite när det varit för mycket barn, men nu har hon tagit första steget. Det händer nog mycket i hennes lilla huvud nu. Hon har börjat få ett riktigt humör och visar det gärna när hon inte får exakt som hon vill, och det är ganska ofta nu för tiden.

Hon testar gränserna, klättrar och ställer sig i soffan, trots att hon ganska nyss lärt sig gå. Hon är lite för kaxig för sitt eget bästa, och då är det klart att vi säger till. Det brukar bli livat då. Speciellt om vi lyfter henne samtidigt. Jag lyfter såklart ingenting just nu så Husse är den som får ta de mesta smällarna nu.

Vi har möblerat om så att hon ligger på Husses sida av sängen, så han har tagit över nattansvaret. Natten till idag har hon vaknat flera gånger och varit arg. Ingenting har hjälpt. Hon har sparkats och viftat med sina små nävar, rynkat sina små ögonbryn och morrat. Samtidigt har hon varit toktrött. Mellan två och fyra imorse sov hon knappt en blund, hon fick små raseriutbrott och skrek tillslut så hon kräktes litegrann. Sen somnade hon, helt utmattad. Vi fick ringa dagis och säga att hon stannar hemma idag. Typiskt, när det började gå så bra. Men det är väl antagligen därför.

Nu sitter hon och leker och är på sitt lilla solstrålehumör, som vanligt. Det är tur att det går över fort. Imorgon blir det dagis iallafall, bara natten blir lugn.