Det finns människor som inte vill att det ska gå bra för andra. Människor som är så avundsjuka att de sätter käppar i hjulen och trakasserar andra. Jag vill spöa dom. Jag hoppas att de får det de förtjänar i slutändan, jag hoppas verkligen det.Det som inte dödar en gör en starkare. Så det så.

De är mitt största bekymmer nu. Jag har suttit hemma i två dagar, nersjunken i fåtöljen med fötterna på bordet. Men det hjälper inte mycket. De är så svullna och hemska. Ute är det irriterande fint väder. Jag hoppas att det ska börja blåsa och snöa och va tråkmulet, men nej, solen skiner och fåglarna kvittrar. Jag får snällt sitta och titta ut. Himlen har nog aldrig varit så jälva klarblå!Imorse ringde jag till mvc och frågade om det fanns något jag kunde göra. Men nej, det gjorde det inte. Hålla fötterna svala och högt upp, det är allt. Jag tänkte att om jag passar på när fötterna är lite svullna, och skyndar mig att ta på kängorna och så knyter jag dem jättehårt så kan jag kanske gå ut och gå en sväng! Men älskling tyckte det var en dålig idé.Nu är det fritt fram för bejbis att komma! Det är bara att sätta igång, om jag får bestämma. Fram till måndag är det lugnt. Sen får den vänta till nästa onsdag, och då är det helt fritt fram. Kom bara! Kom! Vi längtar efter dig!

Tack mina kusiner för era kommentarer! Det var roligt att läsa. Jag har bestämt mig för att bara lyssna på de positiva förlossningshistorierna. Ett bra knep tror jag.Igår började jag fundera på att start eget. Jag vill starta eget, men jag vet inte riktigt vad jag ska syssla med. Men jag har en liten idé som jag ska bygga vidare på. Inatt kom halsbrännan igen, vid fyra tiden. Jag gick upp och tuggade lite ingefära och drack ett glas linfrön, sen la jag mig och dagdrömde om min firma. Jag kom på ett namn, en logga och massor av andra grejer. Tillslut så började jag somna och då var firman igång och jag for omkring i min egna firmabil och jobbade. Jag har ju gått företagarskolan, så jag ska damma av mina kunskaper och fila på min idé nu. Måste få ner alla mina idéer och kreativa lösningar på papper eller dataskärm. Det är så knäppt vilka visioner jag får i mina dagdrömmar. Det bara sprutar idéer, som fyrverkeri! Sen behöver jag bara öppna käften åt fel person som säger att det inte är någon idé alls, att andra kommer göra det bättre än jag och bla bla bla... Jo, sen kommer jag inte ha tid att fila på någon idé när spädis kommit till världen. Eller hur?Eller kanske, nä, den här gången ska jag vara hemlig...

Livet som gravid kantas av skräckhistorier från början till slut. Alla vet alltid bättre än du vad som händer och vad som ska hända. Det börjar direkt från det man vet att man är gravid. Jag tyckte att jag var mycket tröttare i början. Tröttare och kissnödigare, mådde mer illa och hade ondare i höften. Nu är jag i nionde månaden, så jag vet vad jag pratar om. Då, i början, fick jag inte gnälla. "Äh, det är ju så tidigt än! Det kommer bli MYCKET värre! Du har ju precis blivit gravid!" och bla bla bla bla... Okej, jag är kanske inte lika rask och orkar kanske inte lika mycket nu, men jag känner mig mycket piggare. I början sprang jag på toaletten upp till fem-sex gånger per natt, nu går jag ungefär två, kanske tre gånger. Det märkliga är dock att jag blir kissnödig när jag ställer mig upp och lägger mig på rygg. 9 gånger av 10. Oavsett om jag nyss varit på toaletten. Det händer faktiskt att jag kissar, reser mig och är kissnödig igen.I början av graviditeten kände jag att vissa tyckte att jag överdrev när jag sprang på toaletten hela tiden. Grejen är kanske att jag har vant mig vid att känna mig kissnödig och vet att om jag sitter ner så försvinner kissnödighetskänslan. Då, i början, sprang jag direkt på toaletten, kissade två droppar för det fanns inte mer i blåsan och kände direkt nödighet när två nya droppar landat i blåsan. Nu struntar jag i det. Sen är det det värsta av allt, skräckhistorier om förlossningar... Det är så hemskt att egentligen borde det inte finnas några människor på jorden. Men i det fallet lyssnar jag bara på min syster, min mamma och min faster, som alla har haft härlig förlossningar och inte alls hemska. Faster undrade när det skulle börja göra ont tills det var över. Mamma tyckte det var som att vara hård i magen. Min syster ger en härlig bild av det bästa som hänt i hennes liv. Nu återkommer drömmarna om min förlossning varje natt. Det jobbigaste med att vara gravid, för mig, är att jag har svårt att klä mig. Inte bara det att det är jobbigt att röra sig, men jag har inga kläder! Jag hade velat åka på utflykt och grilla korv, men vad ska jag ha på mig så jag inte börjar frysa? Filtar? Och så är det jobbigt att kroppen säger ifrån när jag promenerar. Det går rätt bra, men efter ett tag är mina fötter heta, ömma och runda och vill inte gå mer. Helt förståeligt, då de får bära på hela mig. Det allra jobbigaste är alla som vet vad det är för kön på bejbisen. Hur de nu ska veta det, de var inte ens med på ultraljudet, än mindre vid befruktningstillfället så de kunde se vilka kromosomer som smälte samman.Sen är det jobbigt att jag är så otålig och vill lära känna min bejbis NU.

Jag tänkte bara informera om att jag är i nionde månaden och rakade benen imorse. Hihihi! Det är lite bökigt, och jag måste ta nån paus, men det går fortfarande. Igår fick jag en känsla av att jag måste packa färdigt BB-väskan och göra färdigt så jag är redo. Så jag packade ner mina kläder och lite duschgrejer i väskan där de små spädiskläderna redan låg. Men jag kan inte stå där vid spjälsängen och titta på spädiskläderna så länge, för då börjar jag grina.Snart kommer syster och hämtar mig och då ska vi ta en promenad. Inte lika soligt idag som igår, än, men det är milt och härligt ute.

Vi lämnade in bilen idag. Men den var inte trasig. Bra bra! Men det kostade 200 kr ändå. Det var lite småfix bara. Fint väder som tusan. Vi fick lite friskluft iallafall, när vi promenerade från Statoil till coop och tog en kaffe. Sen var vi tvungna att åka hem och vila. Det är det jag gör nu, vilar. Funderar på att åka med till fjällen imorn. Största problemet är att få på mig kläder. Ska fundera mer på saken. Risken är annars att jag ligger hemma på soffan och får ångest över det fina vädret.Såg precis i min graviditetskalender att jag är i nionde månaden. Hihi! Nionde månaden! Wow! Det är så gott som klart det här!

Hela natten utan halsbränna! Köpte a-fil igår, det var nog bra det. Sen åt jag ingenting efter klockan sex. Det var nog oxå bra. Jag kände den komma lite svagt, men jag vann! Nu blir det fan fil och linfrön varje dag. Vill inte ha tillbaka den.Duscha, det är vattengympa det. Klä på sig är poweryoga. Vi har fått blomflugor! Hemska värld. De håller på framför näsan här vid datorn. Jag ska ta och byta jord till blommorna och så ska jag plantera frön. Det blir solroser och solhattar i år. Nu har jag ju lite hum om hur man gör och hur det ska se ut i våran lilla trädgård!

Nog kom den inatt igen. Samma tid. Men nu var jag beredd. Jag blev så arg, för jag hade nog kunnat undvika den. Hade inte behövt vänta till älskling kom hem innan jag åt middag. Jag hade kunnat äta tidigare, då kanske det inte hade varit lika hemskt. Det blev ingefära och linfrön inatt igen. Och bädda upp ett kuddtorn under huvudet. Det är så otäckt, och jag ville bara spy! Men ändå inte. Hoppas jag slipper den nu inatt, jag ska försöka äta rätt och på rätt tid. Måste komma ihåg det. Annars får jag skylla mig själv.