Jag har träningsvärk! Hahaha! En kvarts ridtur igår, och jag har träningsvärk! Det är dags att komma i form, tror jag. Men det är ju så, att man använder muskler man knappt trodde fanns, när man rider. Det är de som gör ont idag.

Det är jättefint väder ute. Klart och soligt. Säkert är det ganska kallt, men bara det inte blåser är jag nöjd. Jag ska klä mig ordentligt idag, för det kan bli en lång dag ute i stallet. Jag hoppas det blir en lång dag ute i stallet. Jag har ett uppdämt stall-begär.

Idag ska jag beställa grejer när jag kommer hem. Jag ska kolla vad jag behöver inhandla. Det är svårt att veta så här i förhand. Jag ska ner på öbbi och kolla vad de har oxå, och så måste jag ju sponsra Ridsport i Norr, såklart.

Nä, slut med reklamen. Nu ska jag byta om.

Idag var jag till en annan häst, som var till salu, och tog en provtur. Det var en islänning. Jättefin och gullig. Men han var lite tveksam till mig till en början. Vi tog en liten tur efter en skogsstig. Det är ett år sedan jag satt på en häst, så det tog en stund innan jag hade koll på mina hjälper. När han fattade att jag inte var helt ny i gamet gick det lite bättre. Det blev en väldigt trevlig tur i skogen, men kort. Bara en provtur.

Han var ju till salu, och det känns som ett väldigt stort steg för mig att köpa en egen häst. Det där med fodervärd låter ju mer lockande. Och det känns ändå inte helt hundra med en islänning, även om de är mycket trevliga.

Imorn ska jag åter igen träffa hingsten jag träffade igår. Då ska vi umgås lite mer, se om vi gillar varann. Jag hoppas det. Han är nog bra för mig.

En gång i tiden kunde jag nästan allt som var värt att kunna om hästar. Jag läste allt jag kom över. Jag brukade göra "Prov i hästkunskap" till mina kompisar och min släkt. Jag har tillochmed sparat ett brev jag fick från min ridlärare sista terminen jag red ponny. I brevet fanns mycket beröm om mina kunskaper, men jag tror å andra sidan att hon skrev ungefär samma till alla i vår grupp.

Men jag slutade hålla på med hästar, lite eftersom. Jag hade inte råd med ridkurserna, jag hade inte råd med nya ridkläder och jag blev aldrig skötare på en privathäst. Jag kände inte att jag hörde hemma i "gänget".

Jag gjorde några tafatta försök att ta upp ridningen igen, några gånger, men jag slutade oftast innan jag hann börja för att jag tyckte att jag inte passade in.

Sakta men säkert gick mina kunskaper i glömska. Tiden då jag kunde sitta och namnge varenda liten del på en häst var borta. Tiden då jag helt orädd kunde leda, rykta, sadla, tränsa, rida och hantera vilken häst som helst, oavsett storlek eller lynne, var förbi.

Sen gick jag in på Norrmalmskiosken, fick kontakt med islandshästar i norr och började kurs. Lite av min förlorade kunskap började komma tillbaka. Men jag saknade allt det där man gjorde innan och efter ridningen; man mockade, ryktade, putsade, gosade, flätade, matade, ledde till hagen, umgicks... Det blev inte så mycket sånt. Sen växte Matilda i min mage, så jag fick ta en paus ett tag.

Idag träffade jag Spotlight. En ung, men lugn, hingst. Lagom stor. Jättevacker i både form och färg. Jag hade inte alls tänkt mig en hingst. Jag hade tänkt mig ett sto, eller möjligen en valack, och allra helst av rasen nordsvensk travare. Nu blev det apaloosa. Jag kan inte säga att jag är besviken, ändå.

Nu behöver jag lilla Kicki, hon som kunde allt och var helt bekväm i hästarnas sällskap, vilka det än var. Lilla Kicki, som slukade allt som handlade om hästar, som drömde om en egen, som ritade teckningar och planerade livet som hästägare med all sin kunskap. Hon som jobbade i motvind. Nu har hon läge att äntligen få leva ut sina 23 år gamla drömmar. Så gott som egen häst. Ett stalliv. Ett liv tillsammans med de bästa vänner man kan ha, de bästa psykologerna som lyssnar på allt man vill berätta, de tacksammaste jobbarkompisarna.

Jag är lite ovan, men det finns där inne, i ryggraden. Han är nästan helt ny. Vi får börja från början båda två. Det känns som en riktig fullträff!

Om man vill något tillräckligt mycket, så brukar det bli ungefär så!

Hihi!

Jag SKA ha en häst! Så är det. Jag har drömt om det i minst 23 år, så någongång måste det bli sant.

Idag har jag suttit och forskat i vad det kostar att ha en häst. Jag har ringt försäkringsbolag och stall, tittat på grejer man behöver, gjort listor och tabeller... Det är mycket, men det är värt det! Det är jag helt övertygad om. Nu känns det som att drömmen är på väg mot verklighet. Den kommer närmare och närmare.

När jag har tagit tag i det här och verkligen gått in för det på allvar så verkar det som att saker och ting börjar lossna. (Lite "The Secret"-varning) Mitt första steg på vägen till hästägare får nog börja med att vara fodervärd.

Jag var tydligen tvungen att fylla 30 för att våga ta tag i det här! Haha!

Imorgon ska jag åka och titta på en häst. Jag kommer inte att kunna sova inatt...

Igår var det dags. Matilda väger nu 6970 gram, är 66 cm lång och 43,5 cm runt huvudet. Hon fick även en spruta. Men det gick jättebra! De sa att vi skulle ha henne mer på mage, men hon tycker ju inte om det!

Idag la jag henne på mage en stund, och det tyckte hon inte om, som sagt. Sen fick hon ligga på mage på min mage, det gick mycket bättre, då somnade hon.

Jag har gjort ett stort lass mat åt henne. Grönsakspuré. 3 burkar blev det. Nu behöver jag inte göra det på några dagar.

Olivolja i håret funkar kanonbra! Jag tycker mitt hår ser mycket helare och friskare ut nu. Trots att hår är dött material. Men vårt rumsbord är oxå dött material, och det ser även det finare ut när vi smort in det med lite olivolja!

Fick ett tips av min kusin för ett par år sen när jag klagade på att mina naglar höll på att skiva sig och gå av. Jag höll på att spara ut naglarna och filade och målade varannan dag. Jag målade med stärkande lack och använde nagelbandskräm, men mina naglar gick ändå av, långt ner! Och de skivade sig... Min kusin sa då att jag skulle bada fingertopparna i olivolja och massera in den i nagelbanden. Jag började bada mina fingrar varje dag. Och efter ett tag hade jag stenhårda naglar, som inte skivade sig och kunde bli jättelånga utan att gå av. Det funkade.

Nu har jag lite problem med mitt hår. Det var längesen jag lyckades spara mitt hår så här långt. Jag är ju nästan fanatisk på att klippa och färga håret, byta look en gång i månaden. Nu har jag fått ganska långt och vill ha ännu längre. Men håret har blivit slitet i topparna och jag vill inte klippa av för mycket. Jag tog och körde kussens knep på håret oxå, så i två dagar har jag haft olivolja i håret. Igår toppade jag faktiskt litegrann, kanske en centimeter. Idag ska jag tvätta ur oljan och se om håret mår bättre. Det känns som att det skulle vara jättebra, så jag kommer nog fortsätta med det.

Min nästa idé är att försöka färga håret med rödbetor. Det borde fan gå! Det är precis sådan färg jag vill ha på håret, och den där färgen fastnar ju på allt annat så det måste fungera på hår! Men frågan är ju hur mycket det fäller och hur många lila handdukar och örngott jag snart kommer ha i min ägo.

Det är ett gift! Jag trodde rökning var beroendeframkallande... När jag bodde hos faster visade hon mig hur man stickar sockor. Och jag stickade ett och ett halvt par, det halva paret är kvar hos faster. När jag nu är hemma har jag stickat en fuskpolo åt Matilda och håller nu på med en jättelång halsduk åt mig själv. Den kommer att bli jättelång. Nu har jag suttit här några kvällar och stickat och stickat. Jag glömmer bort att jag är röksugen och godissugen. Jag glömmer bort att titta på teve.

Matilda är i en växperiod. Hon sover jättemycket. Först trodde jag att hon börjat sova längre stunder, men färre. Men nu har hon somnat vid halv sex och sover fortfarande tjugo över nio. Hon har glömt att äta kvällsmat och ta på pyjamasen! Jag var in och tittade på henne för en stund sen, då vred hon bara lite på huvudet, sträckte på sig och sov vidare. Jag viskade att hon skulle säga till när hon blir hungrig.

Men hon behöver sömn, imorgon är det dags för halvårskontroll och vaccin. Det är inge skojigt med sprutor! Aj aj aj, i lilla bejbis-låret... Min lilla stjärna! Det gör ont i själen... Förra gången tog hon det med lugn. Vi får väl se hur det går imorn.

Vi var ut med bilen och tittade på hästar idag. Drömmen om en egen lever vidare. Drömmen om en nordis. Jag behöver en nordis.

har jag nu fått tillbaka internet och dator. Jag sitter hemma i min lägenhet och kollar allt jag inte kollat på länge. Jag hade 66 olästa mail...

Jag har gått omkring med en fasad så länge nu. Har varit vid gott mod, men känt mig tom inombords. Tom och trött. Jag har inte kunnat sova ordentligt, inte orkat göra något. Matilda har varit mitt allt. Jag var på väg att flytta från Kiruna. Jag var nära. Men jag bestämde mig för att stanna kvar. Ett tag till. Jag kan inte lämna saker olösta och ouppklarade. Jag analyserar, organiserar, planerar, skriver listor, läser på och funderar. Jag vill inte göra något förhastat.

En dag när jag gick hem från stan mötte jag en massa folk som hejade och vinkade. Det kändes konstigt, kul men konstigt. Att flytta någon annanstans, innebär att jag måste lära känna nya människor. Just nu känner jag mig inte redo för det. Jag har haft sån hemlängtan. Konstigt, eftersom jag längtade bort så fruktansvärt mycket för tre månader sen. Jag vill flytta, jag vill härifrån, men inte just nu.

Jag grämer mig över att jag inte har varit i stugan en endaste liten gång det här året. Nu gör mamma och pappa vinter där, de åker hem imorn. Sen är det inte dags att åka ut igen förrän till våren. Jag längtar dit! Det är det perfekta stället att vara på. Hade det gått hade jag flyttat dit. Ut i skogen.

Nu vill jag bara göra en massa musik och spela, spela, spela. Det är så mycket här inne i mitt huvud som vill ut. Det är dags att börja producera låtar. Det är det bästa sättet för mig att få ur mig det jag vill säga, utan att skräda orden eller vara rädd att säga för mycket. Det är det bästa sättet för mig att visa hur jag egentligen känner.

Jag är aldrig ledsen. Det känns som att jag inte får vara ledsen. Jag kämpar för att hålla min fasad, för att ingen ska veta hur det egentligen står till. Sen kan de som vill lyssna på mina låtar, där brukar det komma fram.

Nu har jag slappnat av, jag har sovit ordentligt några nätter. Paniken har lagt sig.